På lördag ska jag på min ende brors bröllop och har inte skrivit färdigt talet. Något stressande kan ni tro, men jag, som är rutinerad på stress och aldrig har tillräckligt med tid, skrattar hetsen i ansiktet. Rått.
Medan jag vet att jag kommer sitta där på fredag natt med ett glas vin och skapa. Äsch, så illa är det inte. Talet finns i huvudet, det ska bara stolpas upp och skrivas ner.
Detta är vad som upptar mina tankar just nu. Förutom lämna, hämta, gympapåse, ryggsäck, extrakläder, mellanmål, passa läkartid, terapitid, gitarr, frisör och och och...
Jag vet att det inte är för evigt.
Only love remains.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar