Mina idoler. Mina förebilder. Äkta hjältar.

Det här händer varje dag. Kvinnor som vågar tycka att de har något att tillföra den allmänna debatten mordhotas, förnedras, hotas, förtalas, bespottas. Deras barn och övriga familjemedlemmar blir förföljda och hotade också.

Många av de här kvinnorna skriver eller talar om saker som jag inte är insatt i. Ofta talar de om saker som jag är insatt i också. Men vi har inte alltid samma åsikter. Jo, ibland. Ibland tycker jag till och med att de är helt dumma i huvudet och suckar och muttrar åt att just DE får eterutrymme, när JAG, som har så mycket bättre åsikter, inte får det. Jo, här får jag förstås det. Och jag vill att alla ska få säga vad de tycker. För jag tycker att debatt innebär att olika åsikter gnuggas mot varandra. Ibland trillar lite av på den ena eller den andra. Det är bra.

Att jag bestämmer på min blogg är en skillnad mellan ny och gammal media. Jag är ansvarig utgivare på min blogg. Innehållet är till största delen producerat av mig, med förbehåll för det som är länkat eller inbäddat, såsom filmen ovan. Den kommer från Nöjesguiden via YouTube. Men jag står också för budskapet. Budskapet är att alla har rätt att säga sin mening, så länge det inte handlar om just hot, förtal, diskriminering och så vidare.

Det här har vi till och med lagstiftat om i Sverige:

"1 kap. Grundläggande bestämmelser

1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2010:1349)."
Läs gärna resten av yttrandefrihetsgrundlagen här.

Jag minns att när jag läste journalistik blev jag förvånad över hur mycket man får ta reda på om andra människor i vårt land, och hur mycket information man egentligen kan få tag i rörande det allra mesta – bara man vet var man ska leta. Det är, bland mycket annat förstås, det man lär sig när man ska bli journalist.

Det är förstås också här nackdelen med ett öppet samhälle kommer in. Som mamma brukar säga när det är hål i mjölkpaketet, och du upptäcker det precis när du kommit hem och paketet har hunnit kladda ner alla andra varor i din kasse: "Om något kan komma ut, kan något också komma in".

Vår öppenhet ger även idioter möjlighet att nå människor i ont uppsåt. Det är precis det som har hänt journalisterna/skribenterna/författarna i filmen. För – låt oss inte hymla om det – det är idioter vi talar om. Ouppfostrade män (försvinnande få kvinnor gör så här) som tror sig ha rätten att skrämmas, hota och skada människor av den enkla anledningen att de inte delar deras åsikter.

Hela tiden undrar jag hur det kommer sig att skapelsens så kallade krona är så fruktansvärt rädd för vad andra människor tycker.

Flickan Malala, som sköts i huvudet av talibanerna för att hon vågade stå upp för allas rätt att gå i skolan, har magiskt nog repat sig och kan förhoppningsvis fortsätta kampen mot förtrycket. Vilken fantastisk förebild. Och vi borde alla hjälpa till. Det är inte svårare än så. Det är mänskliga rättigheter vi talar om. En pensionär som borde tas på större allvar.

Ljus & kärlek