På vippen-tillståndet

Nu är livet så där spännande igen. Ni vet när man på står på vippen till en massa olika skulle-kunna-bli-grejer och bara väntar på besked, svar, lösningar och resultat. 

Det kan naturligtvis bli pannkaka av allt också. Det är nästan lika roligt. För det är just på vippen-tillståndet som ger kickarna. 

Solen lyser, men det är kallt. Det är nästan samma sak som på vippen-tillståndet. Som ett löfte om hur det skulle kunna vara. Hur det ser ut att vara, men inte är, när man väl står där i sakernas natur. Så fort solen lyser springer jag ut och vältrar mig. När solen går i moln springer jag huttrande in. Allt för att efterleva min strävan att undvika smärta. 

Kanske berättar ja en helt annan saga nästa gång.  Spännande va? Sitt längst ut på kanten av era små stolar, så att ni nästan trillar av på grund av anspänningen, och invänta den rafflande fortsättningen. 

A dieu