Love isn't everything. It's the only thing.

KÄRLEKEN BESTÅR -
FÖREMÅLEN VÄXLAR

Kära dagbok,
nu är jag så där kär igen. Igår var jag och lyssnade på Jonas Hassen Khemiri, nedan kallad Guden, och hade inga särskilda förväntningar. När han klev in i lokalen fick jag samma andnöd som när Brad Pitt klädde av sig i "Sju år i Tibet". Jag väste så milt jag kunde till C, som var med, "He's heeere." Jag älskar den underbara känslan av total underkastelse inför svallvågorna av fjortiskärlek som slog in över min 36-åriga strand. Å, Jonas.

Jag fick en dedikation med mitt namn på arabiska - å Jonas. Nej, jag menar Guden. Efter att ha läst lite i boken jag inköpte för att Guden skulle ha nåt att skriva i, är jag dock rätt knäckt eftersom han i sitt brev till tomten, en annars ljuvlig novell, beskriver sin önskan att bli av med den plågsamma ansiktsblindhet som tyvärr ansätter honom. Jag hoppas att han kommer ihåg mina ord i stället - min nervösa vitsighet, snarare... Hrm. Uppenbarligen har jag också en bisarr tro på att alla män jag finner intressanta, på något mystiskt vis ska bli helt omkullslagna av min blotta närhet. Hellow?
Nåväl, här ovan är beviset, något suddigt, men där står "DJ Anna". (Eller "dö blonda slampa" - one can never be too sure...) Jag har i alla fall bytt religion och guden i min konverterade nya världsbild heter Guden. JHK. Mon Dieu.

Guden.


OCH DAGEN FÖRE DET...

Kära dagbok,
häromdagen såg jag Sex and the City - the movie.
Jag ville gifta mig med Mr Big. Han som Carrie till sist gifter sig med. Oj oj oj. Men Chris Noth, som skådisen heter, har tyvärr blivit brutalt omkörd i ytterfil av Guden, se ovan. Hur ska det här gå? Jag var ju kär i George Michael i flera år. Ja - även sedan jag fått veta att han inte dras till kvinnor... Jag tröstar mig med att Guden med all sannolikhet a) inte minns mig och därmed inte alls längtar efter mig på samma sätt som jag längtar efter honom, b) redan välsignats med ömsint kvinna i lämplig ålder, som ser allt det goda i honom...

Damn. Vad hände nu? Den här texten skulle ju handla om Mr Big, inte Guden. Jag är indoktrinerad. Och tillintetgjord. Det är så underbart!

"I am someone who is looking for love. Inconvenient, impossible, consuming love. And I don't think that love is here."
Carrie till Petrovsky på hotellet i Paris, strax innan hon lämnar honom och springer på Mr Big (who else) i lobbyn.

Forever in love,
/a