Peekabooo.

Ingen söndagsblues i dag. Kan det vara vädret?

Eller det faktum att skatten är betald,

momsen är redovisad och allt känns rätt bra.

Inklusive de glada barnen, den nyryckta hunden och den vackra trädgården.

Vårkänslor!

Jaaaaa!

There will be another spring...

/a

Oooops, almost forgot:

THE CHUBBY SEAL's POINT OF VIEW
Knubbsälen kom i dag med meddelanden i stil med : "En haj är lika stor som en kamera." Mm-hm? Hur menar du nu?

"Mamma?" Jaaaaaaaaaaaaaaaaa... "Alltså våran skitfågel Bosse..."

(FÖRKLARING: Varje morgon är bilen totalt nedskiten av en fågeljävel som sitter i asken utanför vår grind. För att skoja till det lite kallar vi honom Bosse, vår skit-fågel...)

"Alltså våran skitfågel Bosse, haaan, han bajsar på en bänk på dagis också."

"Det tror jag inte," svarar jag lite småsurt och von-oben. Orkar inte ens förklara termen revir för världens mest beskäftiga människa.

"Jo-oo. Det gör han visst det." Inga tvivel, what-so-ever.

"Nej, det är INTE Bosse som skiter på dagis!" Rösten börjar gå upp lite nu.

"Joo-oo." Självklar stämma.

"Vet du hur jag vet det, mamma?"

"Nej, älskling?" Frost.

"Jo, för han skriver, med bajs, på bänken:

Bosse-från -mamma-trädet." Triumf.

Ridå.